|
Высокой страсти не имея Для звуков жизни не щадить, Не мог он ямба от хорея, Как мы ни бились, отличить. Бранил Гомера, Феокрита; Зато читал Адама Смита И был глубокой эконом, То есть умел судить о том, Как государство богатеет, И чем живет, и почему Не нужно золота ему, Когда простой продукт имеет. Отец понять его не мог И земли отдавал в залог. |
Se fonetik och ljudidéer, just intet kände kan för det, och skilja jamber från trokéer vår hjälp till trots han där gick bet. Homeros, Theokritos flydde istället Adam Smith han tydde och blev djup ekonom som vet, han avkunnar sin dom om det hur staten bäst sig kan berika: Av skatt den lever som den tar ej guld behöver, blott den har en pur produkt som ej kan svika. Hans far med Smith dock kom på kant och satte jorden sin i pant. |
I den här strofen stöter vi åter på fenomenet att de genitivböjda Гомера och Феокрита får samma betoningsmönster som svenskans oböjda Homeros och Theokritos. Adam Smith, vars förnamn i det ryska originalet betonas på den andra stavelsen har i den svenska versionen återfått sin ursprungliga betoning.
Översättningen av ”простой продукт” med ”pur produkt” bevarar inte bara originalets allitteration, utan alluderar också tillbaka på raden innan genom den möjliga associationen till purt guld.
Uppdatering: Olav Rytters norska översättning (1966) visar sig i femte och sjätte raderna vara förunderligt lik min egen, såtillvida att det kvinnliga rimmet görs på stavelserna -ydde:
”Homer och Theokrit han skydde,
men Adam Smith han trufast lydde”
Det fantastiska är att vi, det gemensamma rimmet till trots, inte vid något tillfälle använder samma verb. Dessutom är en tredje variant (utgående från min egen) möjlig:
Homeros, Theokritos flydde
till Adam Smith han tryggt sig tydde
Här har ”tydde” gjorts reflexivt.
Uppdatering 2: Den skarpsynte (och π-språkige) Douglas Hofstadter påpekade en saknad bokstav (”Han” istället för ”Hans”) på rad tretton. Det är nu åtgärdat.