|
Условий света свергнув бремя, Как он, отстав от суеты, С ним подружился я в то время. Мне нравились его черты, Мечтам невольная преданность, Неподражательная странность И резкий, охлажденный ум. Я был озлоблен, он угрюм; Страстей игру мы знали оба; Томила жизнь обоих нас; В обоих сердца жар угас; Обоих ожидала злоба Слепой Фортуны и людей На самом утре наших дней. |
Likt honom uti samhällsstriden, jag hade kastat av var lag. Vi vänner blev just vid den tiden, jag kom att hålla av hans drag: en ådra drömsk han sökte fjärma, en konstighet man ej kan härma och iskallt, slipat vett på lur. Jag var förbittrad, han var sur; vi två som sett passionens våda; två liv som mest oss trampat på; två hjärtan som knappt kunde slå; vi två som ondska skulle skåda: från fru Fortunas blinda dom, från människor, i vår ungdoms blom. |
På raderna nio till tolv använder Pusjkin ordet ”оба” – ”båda” en gång per rad (inklusive böjningsformer). Detta omkväde har i min översättning blivit ”två”. Jag befinner mig för tillfället på resande fot, utan alla de övriga översättningarna, men det ska bli spännande att se hur de har hanterat denna extra struktur. Just nu vet jag bara att Johnston nöjer sig med tre ”both”.
Uppdatering: Deutsch är ensam i min samling med ett fyrtal i ”both”. Hofstadter, Johnston och Falen har tre ”both”. Arndt har två ”both” och två ”either”. Jensen har tre ”båda”. Rytter har inget tydligt omkväde. Både Legras och Markowicz upprepar ”tous (les) deux” två gånger.