| Но вот толпа заколебалась, По зале шепот пробежал… К хозяйке дама приближалась, За нею важный генерал. Она была нетороплива, Не холодна, не говорлива, Без взора наглого для всех, Без притязаний на успех, Без этих маленьких ужимок, Без подражательных затей… Всё тихо, просто было в ней, Она казалась верный снимок Du comme il faut… (Шишков, прости: Не знаю, как перевести.) |
Men så kom folk i salen av sig, en viskning löpte som signal… En dam mot värdparet begav sig, följd av en mallig general. Hon förde sig just lagom sakta, ej kall, men kunde tungan vakta, helt utan fräcka ögonkast, helt utan pretentionens last, helt utan miner och förställning, helt utan all imitation… Kort sagt, en enkel, tyst person i allting lik vår föreställning du comme il faut… (Sjisjkov, jag vet: på översättning gick jag bet.) |
Jag är nöjd med bevara Без-anaforen.
Mångsysslaren Aleksandr Sjisjkov var som språkvårdare mån om inhemska ord och skeptisk till gallicismer som comme il faut.