Спор громче, громче; вдруг Евгений Хватает длинный нож, и вмиг Повержен Ленской; страшно тени Сгустились; нестерпимый крик Раздался… хижина шатнулась… И Таня в ужасе проснулась… Глядит, уж в комнате светло; В окне сквозь мерзлое стекло Зари багряный луч играет; Дверь отворилась. Ольга к ней, Авроры северной алей И легче ласточки, влетает; «Ну, – говорит, – скажи ж ты мне, Кого ты видела во сне?» |
Allt högre hörs kalabaliken, en kniv Jevgenij plötsligt höll, strax Lenskij faller, varpå skriken gav eko… och en skugga föll… Men när så stugan börjar knaka är Tanja i sin säng tillbaka… I hennes rum är natten slut; hon genom fönstrets frost ser ut där gryningspurpurns ljusspel smyger; i dörren plötsligt Olga slår, med morgonrodnad kind först går och lätt som svalan sedan flyger: ”Så säg mig nu vad som har skett och vem som du i drömmen sett!” |
-
Senaste inläggen
Senaste kommentarer
Kategorier
Meta