|
В красавиц он уж не влюблялся, А волочился как-нибудь; Откажут – мигом утешался; Изменят – рад был отдохнуть. Он их искал без упоенья, А оставлял без сожаленья, Чуть помня их любовь и злость. Так точно равнодушный гость На вист вечерний приезжает, Садится; кончилась игра: Он уезжает со двора, Спокойно дома засыпает И сам не знает поутру, Куда поедет ввечеру. |
Han slutade för kvinnor falla, men jaktinstinkten bet sig fast; ett nej blev blott ett styng av galla, ett svek en efterlängtad rast. Så sökte han dem utan gnista som oberörd han kunde mista och glömde deras lust och nöd. Precis som gästen utan glöd som spelar whist och tar poängen, men när partiet väl tar slut direkt ur huset rusar ut, därhemma somnar sött i sängen och inte vet när dagen gryr vart han till kvällen kosan styr. |
Slutrimmet ligger nära till hands på svenska; det visar sig att jag delar det med Johansson.